Någon som likt undertecknad spenderade alldeles för mycket tid som ung framför Harpoon? Inspirerade av bl.a. Tom Clancy’s “Red Storm Rising” (boken och spelet) hade brädspelet Harpoon som åtminstone till en början koncentrerade sig på ett fiktivt tredje världskrig baserat i och kring Nordatlanten, digitaliserats till datorformat. Var termer som CVN, 688, SOSUS, Tu-22, GUIK gap och Kingfisher vardagsmat så kanske den andliga uppföljaren till Harpoon-serien vara något för dig: Command: Modern Air/Naval Operations.
CMANO verkar ha utvecklats, delvis som fritidsprojekt, under många år av några av community-veteranerna kring Harpoon-serien. Resultatet är i mitt tycke på gränsen till enastående. Man är inte begränsad till specifika geografiska områden utan hela jordklotet är modellerat. Dessutom medföljer två massiva enhetsdatabaser för att kunna sätta upp scenarion från ca 1945 och framåt. Likt Harpoon är spelet inriktat på flyg, ytfartyg och ubåtar, men även markstyrkor finns numera modellerade.
Precis som på Harpoon-tiden spelar man i ett kartläge där man hanterar sina enheter. Man kan detaljstyra sina enheter om man så önskar, men också skapa “missions” där en enheter kommer agera mer autonomt. Alla enheter verkar också ha en hyfsat grundläggande AI för att exempelvis försöka undvika inkommande missiler genom att manövrera och släppa motmedel. Har man bara automatkanonammunition kvar i sin JAS-39C kvar så kan man ge en generell “attackera den där Su-27:an”-order och AI kommer efter bästa förmåga försöka manövrera sig till skottläge för akan.
Givetvis modelleras sensorer av alla de slag relativt minutiöst. Passiva sensorer, IR-sensorer, radar, korspejling, Eyeball mk 1 med mera men även korrekt beteende på aktiva respektive passiva radarjaktrobotar, datalänkar osv. fungerar minst lika bra som på gamla Harpoon-tiden.
Personligen har jag mest lekt i scenario-editorn och skapat enkla scenarier mellan Sverige och Ryssland kretsande kring Gotland. Det följer med ett 50-tal scenarier med spelet och det finns mycket mer att hämta om man vänder sig till spelets forumavdelning för användarskapade scenarier.
Som väntat finns det även några fläckar på kartan. Spelets användargränssnitt är helt okej, men vissa saker måste man lära sig kortkommandon för. Spelet är också hyfsat CPU-krävande. Min Core i5 på uppåt 4ghz med 16GB RAM funkar okej, men större och mer komplexa scenarion kan börja gå segt när hundra- om inte tusentals enheter skall simuleras i realtid. Jag har inte haft några krascher alls. Sedan kan man alltid irritera sig på detaljer såsom att en omladdning RBS-15 av Gripen eller Viggen tar 5-6 timmar när verklighetens källor talat om
Man skall också kunna modifiera databasen själv, en bekant satte Sea Sparrows på Visbykorvetterna vilket gjorde den till en avsevärt mer kapabel plattform enligt senare tester.
Summa summarum så är CMANO definitivt inte ett spel för alla, men för den som gillar militära “what if’s”, strategiska och taktiska experiment, en massiv enhetsdatabas och kapabel editor att leka med och den där djupa känslan av tillfredsställelse där ens med kärlek välkoordinerade OCA-strike perfekt synkroniserat utraderar en fientlig flygbas – för Dig kan CMANO säkert vara något att titta på.
Följ denna länk för att se vad Google har att erbjuda i form av skärmdumpar.